!







 

Jag är människa.




Du har upptäckt att jag är gjord av glas.
Jag är människa.
Du vet att du måste hålla min hand varsamt.
Välja dina ord försiktigt.

Alla människor är byggda av kristaller.
Tillsammans balanserar vi på linan.
De mest unika av lindansöser.
Inuti cirkustältet ser vi rakt igenom
varandra.
Nakenhet.
Du tar min hand.
Hör vi ihop?
Är det möjligt att du vill vara min glasbit?
En del av mig.
Kanske kallas det kärlek.

Varsamhet.
Vi hör ihop.
Du vet att jag är gjord av glas.
Jag är människa.
Du håller min hand varsamt och
väljer dina ord försiktigt.
Det kallas kärlek.
Tillsammans balanserar vi på linan.
Du är min glasbit och jag din.



Instängd



Jag är sjuk och inuti bubblar överbliven energi just nu.
Tänk att jag snart ska få leva igen!
Underbart.
Jag ska plocka plommon från träden, simma längs
det rosa havet och smaka på livets sura äpplen.
Händelser i massor.
Är det livets mening?







RSS 2.0