Dålig musik, hostan från helvetet och tanken på det skadade ögat. (Rörigt inlägg obs.)
Sjuk igen. Hostan från helvetet har kommit för att stanna och jag är för snål för att gå till läkaren ännu en gång detta år och betala massa pengar...är väl medveten om att detta pris jag betalar är väldigt lågt men det känns trots det motbjudande. Försöker med andra kurer som massa slappande och c-vitamin...
Något bra med min sjuklighet är att jag börjat utforska spotify igen. Har haft någon slags ångestladdad känsla inför spotify och den totala valfriheten kring musik och cyberspejs. Laddade upp i början av veckan med att lyssna på massa Cardigans i min cd-freestyle från 2001 och på något sätt öppnade det upp för efterforskning vilket känns lättande i efterhand! Just nu lyssnar på jag Amanda Jenssens nya skiva och vill dansa och sjunga med!! Har också lyssnat på Mando Diaos tolkningar av Gustaf Fröding... dock har jag blandade känslor inför detta... misstänker att denna ide om att tolka poesi och klä av sig nakna på omslaget och i intervjuer inte skulle funka om man vände på det.. Musiken är iallafall fina fisken men som sagt vet jag inte om jag är med på hela paketet..Aja,
När min käraste finaste moster var här förra helgen så besökte vi loppisen på Strand och jag hittade en hel bunt med jättegamla bokmärken på djur!! Nu har jag hur många som helst och måste komma på ett bra sätt att göra något av dem!!
Jag har funderat en del över ideal...*ÄNNU EN JÄVLA GÅNGA VAAAAA* aja.. men jag brottas verkligen med det ofta och sen om och om igen. Har tänkt på ögats betydelse i en människas liv, eller det här med att det okända skrämmer. Jag tänker ofta på det när jag funderar kring kroppar fast jag vägrar att gå med på det när det gäller mitt egna förhållande till andras kroppar. Jag har även valt att sätta mig själv på höga hästen då jag tänker att jag är ödmjukast i världen... självklart är jag inte alls det då mina fördomar och mitt undermedvetna spelar mig ett spratt varje dag! (är dock ödmjuk också) Okej det jag menar är iallafall att om jag ska använda min egen kropp som ett statement, HÄR ÄR JAG! kommer jag inte att förlora massa på det då??? *vet att jag tagit upp detta ämne en gång innan men nu är det dags igen och jag tänker att det är bra att hammra ner på tangenterna och sen läsa om det och sen om igen*
Jag vet att jag ser helt "normal" ut iklädd kläder och med röda läppar då man där inte alls kan ana vad som döljer sig under ytan. Under ytan döljer ju sig en kropp som fått leva sitt egna liv då träning eller rätt mått mängd mat aldrig prioriterats i mitt liv. En mänsklig kropp som skiter blanka fan i att jag hatar den vissa stunder, den lever ju sitt egna liv utan speglar eller uppmärksamhet från omvärlden.. Detta skapar iallafall en jävla hög med problem när man träffar någon man gillar! Den personen ser ju starka rödläppsmålade Larsson Larsson stå framför sig med en massa roliga skämt och annat som hon känner sig självsäker i och som hon är bra på. Jag är en bra person, det vet jag!
Jag vet att jag ser helt "normal" ut iklädd kläder och med röda läppar då man där inte alls kan ana vad som döljer sig under ytan. Under ytan döljer ju sig en kropp som fått leva sitt egna liv då träning eller rätt mått mängd mat aldrig prioriterats i mitt liv. En mänsklig kropp som skiter blanka fan i att jag hatar den vissa stunder, den lever ju sitt egna liv utan speglar eller uppmärksamhet från omvärlden.. Detta skapar iallafall en jävla hög med problem när man träffar någon man gillar! Den personen ser ju starka rödläppsmålade Larsson Larsson stå framför sig med en massa roliga skämt och annat som hon känner sig självsäker i och som hon är bra på. Jag är en bra person, det vet jag!
Den här tanken om ögat äter dock upp mig och jag är rädd att jag kommer att gifta mig med någon blind som bara får känna på skavankerna utan att veta hur det ser ut. Jag klarar inte pressen helt enkelt. Jag vill kunna släppa in vem som helst nära in på kroppen men det bara går inte.
Nu blir det psykisk overload här i hjärnan då jag inte vet vad jag ska göra men fan i helvetet vad jag önskar mig en ödmjukare värld där vi känner mer med hjärtat, själen och kanske händerna. Där ögat som är så skadat får vara stängt eller bli exponerat inför mer olikhet och unikhet bland kroppar överallt. Jävla media som aldrig tar sitt ansvar! Jävla mig själv som aldrig tar tag i problemet.
Vem vill gå på badhus med mig om jag köper ny baddräkt? Vi ska inte simma utan göra bomben och åka vattenrutchban. Kanske ett steg?
Jag älskade att bada när jag var liten, inte simma för att träna.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Det alltsendeögat brukar jag tänka att personer ser mer än bara den kropp vi är byggda av. Men det är sjukt svårt, svårt att bara stå inför nya människor och inte fundera över hur de ser en. Klychigt att avsluta denna kommentar med du är fin som du är. MEN DU ÄR SÅ JÄVLA FIN SOM DU ÄR innifrån ditt djupaste djup till yttersta tunna lagret av din hud. Puss !
Postat av: Frida
Tack! Det var fina ord!
Trackback
